Tänkte mig att jag skulle hinna med en powernap innan jag börjar fixa mig iordning inför kvällens festligheter, men icket, det hinns inte med! Powernaps är underskattade, mitt livs uppgift blir nu att införa PN:are i varje svensks vardagsliv. Vilken lycka det skulle vara!

Tentafest igår, där ölprovning stod på schemat. Att jag och min medspelare M inte dricker öl gjorde inte spelet tråkigare. Nej då, vi chansade hejvilt på ölsorter och kände oss väldigt kulinariska när vi betygsatte ölsorterna. Efter denna once in a lifetime upplevelse så drock vi klackarna till Corona och Club sockerbit. Största misstaget på hela dagen om du frågar mig. När man sitter och diskuterar sin egen ålder och hur gammal man börjar bli inser man att man är på fel ställe. Not my cup of tea helt enkelt! Nä, lugn kväll med tidig hemgång, det tackar min kropp mig för!

Nu ska ni få höra. Idag är det precis EN MÅNAD KVAR tills Ellinor landar i Svea rike. Hon har verkligen levt livet det här året och följt sitt hjärta, är så stolt över dig Elli! Att du kommer hem snart är för bra för att vara sant, du är verkligen saknad!

 

Dagens goda gärning är avverkad. Mina kära, underbara, semmelälskande vän Ellinor befinner sig på andra sidan storsjön. Därför har jag, dagen till ära, ätit en semla åt henne, ändå jag avskyr köpessemlor. Några tuggor spottades ut, men det mesta gick faktiskt ner. Jag är förvånad över mig själv. Hur jag mådde efteråt behöver vi inte prata om, huvudsaken är att Ellinor fick sin semla!

Kattungarna är snart 5 veckor och det är mycket spring och mys på Sofiehemsvägen nu vill jag lova!

Hemavanhelgen var legendarisk, intensiv och så sjukt rolig! Åkte dit med trevligt sällskap och mycket förhoppningar. Det trevliga sällskapet höll i sig hela långa helgen och mina förhoppningar besannades med råge! Lämmen i kroppen vill jag lova att jag är av all snowboardåkning, men ack så värt det. Förutom snowboardåkning har det varit mys, afterski, utgång, grillning, skratt i mängder, plums i snön (för min del), stjärnkikande på schemat. Allt vi gjort orkar jag inte skriva, det skulle ta ett årtionde för mig och skriva och ett århundrade för er att läsa. Det enda jag kan säga är att jag är så sjukt glad att jag och Linn blev erbuden att följa med på detta äventyr! (bilder kommer senare...jag lovar)

För övrigt har min dator valt att kasta in handduken, därav den urkassa uppdateringen...rackarns att man ska va så beroende av en datorj*vel!


So long!!