Jag har äntligen tagit tag i mitt liv igen och börjat träna. Segern över min egen lathet känns så ljuvlig. Så ljuvlig att jag i ren eufori bakade en sockerkaka när jag kom hem från träningen. Givetvis är ju sockerkakan till för imorgon när det väntas tentaplugg, men en eller annan bit har redan lyckats slinka ner i mitt matsystem och håller i skrivandets stund på att smältas. Visst är man ändå dålig när det första man gör efter man tränat är att ställa sig och baka. Men samtidigt kan man ju tänka så att det jämnar ut sig, eller hur?

Ja, tänk er om man kunde va stark som Pippi. Då behövde man aldrig oroa sig för att inte orka med ett träningspass, man behövde aldrig vara lämmen eller trött. Ja, jag skulle då inte tacka nej till det. Fatta vilken gömd kraft man skulle ha då. Ingen skulle se att man var så stark, så man skulle alltid kunna använda det till sin fördel. Me like! Pippilotta Viktoalia Rullgardina Krysmynta Efraimsdotter Långstrump är hädanefter min Idol, nästefter självaste Astrid Lindgren såklart. För visst är det på riktigt när Pippi lyfter sin häst? Det ser ju inte aaalls tillgjort ut!

Tenta om snart en vecka, stress!!!
4 veckors praktik på thorax med start om två veckor, ser fram emot detta faktiskt!!

Nu blir det how i met your mother, sen ska jag vila min arma kropp. Vi får se om jag ens får mig upp ur sängen, träningsvärken börjar göra sig påmind...

Pippi - give me your strength!