Imorse vaknade jag 07.53 av att Olov ringde på dörren. Var helt i min drömvärld och trodde helt ärligt att det var en annan liten filur som hade kört hit och stod och ringde på! I mitt nyvakna huvud hade jag helt glömt bort att Olov skulle komma hit och se Vasa starten med mig och mamma. Men jag var fort uppe ur sängen, ovanligt pigg med tanke på förkylningen. Vi satt oss och såg Vasa starten medans mamma stod i köket och plockade fram frukost. Jag vet inte hur längesen det var som vi åt frukost tillsammans, särskilt med Olov i sällskapet. Det var riktigt mysigt, en perfekt sista morgon i Malå.

Alltså Vasaloppet, en eloge till alla som åker detta 90 kilometer långa lopp. Den enda jag känner som åkt detta är farfar, så en eloge till dig min kära! Starten är ju ett av det roligaste man kan se på tv, tänk er bara om man skulle falla där, hur fasiken skulle det gå? Man skulle ju bli sååå överkörd. Med min tur/klumpighet så skulle det hända mig om jag var med.

Doften av nybakade bullar fyller nu denna lägenhet på fiskis. Dags att gå och inta dagens sockerbehov.
Jäkla förkylning, ge dig nu så jag iallafall kan va ute och njuta av min sista dag i Malå på ett tag!